Umeå Energi har som mål att vara förnybara i allt de gör år 2018. Som ett led i detta arbete vill de veta vilken miljöpåverkan som sker från deras produkt fjärrkyla.I denna rapport har miljöpåverkan från Umeå fjärrkyla beräknats genom att ta fram nyckeltalen primärenergianvändning per levererad kylenergi och växthusgaser i koldioxidekvivalenter per levererad kylenergi. Miljövärderingen har framförallt baserats på rapporter från svenska myndigheter och branschorganisationer. Data till beräkningar har samlats från statistik och från Umeå Energis anläggningsrapporter.Fjärrkylans primärenergianvändning har beräknats till 0,94 kWh per kWh levererad fjärrkyla och utsläppen av växthusgaser till 63 g CO2 per kWh levererad fjärrkyla. En osäkerhetsfaktor vid beräkningen är uppskattningen av elanvändning för kylproduktion.

Huvudsyftet med arbetet har varit att undersöka potentialen för värmedriven kylproduktion, dvs. absorptionskyla, i Linköpings energisystem. Bakgrunden är att många energibolag söker efter nya avsättningsområden för fjärrvärme pga. det överskott på värme som finns sommartid i energisystem med kraftvärme. Dessutom förväntas elpriserna fortsätta stiga då Sverige med stor sannolikhet kommer att följa resten av Europa och gå från ett energidimensionerat system till ett effektdimensionerat system.

Efterfrågan av kyla ökar i Sverige trots det kalla klimatet vilket då medför att behovet av fjärrkyla kan öka. Fjärrkyla är en centraliserad kylproduktion med fördelar som säkrare drift, minskade haverier samt att buller avlägsnas i jämförelse med lokala kylanläggningar. Således är absorptionskyla ett alternativ till fjärrkyla som börjar bli mer och mer intressant för fjärrvärmeintegrering. Syftet med rapporten är att ge företaget Öresundskraft ett underlag över de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för absorptionskyla i Helsingborg. Problemställningarna har varit att undersöka: temperaturen på fjärrvärmen som ska användas till absorptionsanläggningen, hur absorptionsmaskinens kylfaktor påverkar förutsättningarna, hur absorptionsanläggningen ska dimensioneras, utreda olika placeringsalternativ för absorptionsanläggningen, om den befintliga ackumulatortanken kan användas i framtiden och om det är lönsamt att investera i en absorptionsanläggning.

I Sverige finns sedan länge ett stort behov av energi för att värma bostäder och andra lokaler. Under senare år har även behovet av kyla ökat. Sedan 1992 produceras fjärrkyla på ett flertal orter i landet. Fjärrkylaproducenten levererar kyla (i form av kallt vatten) till kunden för kylning av lokaler eller processer. Fjärrkyla kan ofta produceras på ett mer miljövänligt och billigare sätt än traditionell kylproduktion, som produceras med kylmaskiner vid varje fastighet.I detta arbete utreds förutsättningarna för att lagra kyla i form av is eller snö från vintern till sommaren.

Då Sverige historiskt sett har haft låga priser på el har ett system som använder mycket el byggts upp. Efter avregleringen av den europeiska elmarknaden har priserna på el ökat och beräknas stiga till samma nivåer som på kontinenten. Behovet att minska energianvändningen och då främst el har blivit en viktig fråga varpå Energimyndigheten valt att inom projektet STIL2, STatistik I Lokaler, inventera energianvändningen i svenska lokaler. Rapportens syfte är att undersöka hur kontorslokalers energianvändning i Stockholmsregionen påverkar energisystemet med fokus på användningen av komfortkyla. Genom att utnyttja fjärrvärmedrivna kylmaskiner, absorptionskylmaskiner, höjs värmelasten sommartid när värmelasten är låg vilket medför ett ökat underlag för produktion av värme och el i kraftvärmeverk. Med data från STIL 2 uppskattades kylbehovet i kontorslokaler till 30 kWh kyla per m2 och år.

I Sverige finns idag ett stort behov av komfortkyla. På grund av ökad datorisering, ökad personaltäthet i kontorsfastigheter och förbättrad värmeisolering ökar behovet kontinuerligt. Komfortkyla kan framställas med i fastigheten placerade konventionella kylmaskiner, men tekniken med fjärrkyla är på stark frammarsch. Fjärrkyla fungerar ungefär som fjärrvärme, men med den stora skillnaden att det är kyla som distribueras i stället för värme. Fjärrkylan produceras ofta med värmepumpar i kombination med värmeproduktion, absorptionsvärmepumpar eller ur kallt bottenvatten från hav eller sjö.

Detta examensarbete har som syfte att inventera och jämföra utlokaliseringsbara kylmaskiner för Umeå Energis räkning. Umeå Energi levererar fjärrvärme och fjärrkyla till Umeå stad. Fjärrkylanätet som idag distribuerar fjärrkylan har byggts ut för att möta ett ökat framtida kylbehov. Det kommer trotts utbyggnaden finnas potentiella kunder som inte kan ansluta till fjärrkylanätet men som samtidigt redan är anslutna till fjärrvärmenätet. Nuvarande fjärrkyla produceras vid centraliserade anläggningar med fjärrvärme i högtemperaturdrivna absorptionskylmaskiner.Som konsekvens medför detta att temperaturen i fjärrvärmevattnet måste hållas tillräckligt hög för att kunna driva absorptionskylmaskinerna.

Detta examensarbete har som syfte att inventera och jämföra utlokaliseringsbara kylmaskiner för Umeå Energis räkning. Umeå Energi levererar fjärrvärme och fjärrkyla till Umeå stad. Fjärrkylanätet som idag distribuerar fjärrkylan har byggts ut för att möta ett ökat framtida kylbehov. Det kommer trotts utbyggnaden finnas potentiella kunder som inte kan ansluta till fjärrkylanätet men som samtidigt redan är anslutna till fjärrvärmenätet. Nuvarande fjärrkyla produceras vid centraliserade anläggningar med fjärrvärme i högtemperaturdrivna absorptionskylmaskiner.Som konsekvens medför detta att temperaturen i fjärrvärmevattnet måste hållas tillräckligt hög för att kunna driva absorptionskylmaskinerna.

Världens energipriser har ökat drastiskt sedan 1970-talet. Detta skapar incitament för investeringar för att sänka sina energikostnader, vilket det satsas på inom industri-, transport- och bebyggelsesektorn.Karlstad Centralsjukhus är inget undantag gällande dessa investeringar och med en lokalyta motsvarande 26 fotbollsplaner med aktivitet dygnen runt förbrukas här stora mängder energi, om inte annat bara för att värma och kyla sjukhuset till ett behagligt klimat. För tillfället sker ombyggnationer över hela sjukhuset för att minska dess energianvändning. Efter ombyggnationer som färdigställdes september 2010 ändrades sjukhusets energiproduktion. Det installerades då sex värmepumpar, två kopplade mot sjukhusets kylsystem för återvinna värme och fyra stycken mot 81 nya borrhål och Klarälven, som rinner förbi sjukhuset.